svenskor, bio och tok-ilskna småbarn
Nu har jag varit hos familjen Quinn-Chen i en vecka och fram tills idag har alla ungarna varit små väluppfostrade änglar som avgudar mig. Idag fick minstingen dock för sig att skrika på allting, bli rasande för minsta lilla grej och sitta och vråla ut nån dum sång, "can someone help me put my baby-gun in a locker?" (?!?)... Tonåringen lackade satan när han inte fick spela så mycket datorspel som han ville och bestämde sig för att spela död framför TV:n och tjejen skulle minsann inte ha någon frukost för hon var inte hungrig, trots att hennes mamma bestämt har sagt till mig att alla monster ungar måste äta frukost. Lyckligtvis kom Linda hit för nån dag sedan så idag knackade jag på hos henne och tog med henne till parken med pojkarna. Efter det var de glada igen och jag kände mig mindre misslyckad. Sedan blev jag och Linda skjutsade till San Mateo, tog en pizza och såg The Proposal. Filmen var faktiskt riktigt kul men tyvärr blev den lite förstörd av en drös pubertetsråttor som verkade ha kommit dit för att ha rådmöte och ljudligt diskutera sina punkter. De var i alla fall inte där för att se filmen för de kom när den redan hade börjat och gick nästan en halvtimme innan den var slut.
Nu är klockan mitt i natten så jag vill sova, men här är den i alla fall, den som alla (framför allt Elin Mattsson och Louise Lönnblad) har tjatat om; bloggen om mitt liv som, låt oss kalla det, livsnjutare i San Francisco.
God natt, sov så gott och vakna tort
Nu är klockan mitt i natten så jag vill sova, men här är den i alla fall, den som alla (framför allt Elin Mattsson och Louise Lönnblad) har tjatat om; bloggen om mitt liv som, låt oss kalla det, livsnjutare i San Francisco.
God natt, sov så gott och vakna tort
Kommentarer
Trackback